torsdag 25 juli 2013

Njurunda Scoutkår på Alnöfejden 1998.

Arrangör: Matfors scoutkår
Plats: Bänkåstorpet, Alnö

Ett av Njurundas seniorlag, Odens korpar, tog hem segern i hård konkurrens. Hemligheten bakom den välförtjänta segern var som vanligt hårt arbete och patrullkänsla.
Det behöver väl knappast nämnas att Henkelaget, Grov, även i år trixade med reglerna i livlinekastningen. När alla andra låg ner och kastade så satt dom upp. Men på prisutdelningen var dom snabba att hämta vandringspriset, inga ryggbesvär då inte.
Patrullklassen vanns av Vi eller var det kanske Dom. Men både Vi och Dom kom från Bergeforsen.

Redaktionen fick en hastig intervju med en av Njurundas ledare som själv deltog i ett framgångsrikt lag.

"Jag har alltid trott på deras kapacitet. Ett härligt gäng som brukar visa framfötterna när det gäller." Säger en svettig men lycklig Staffan Lönnqvist, 27-årig patrullscoutledare från Njurunda.

-Hur länge har du varit ledare för dessa scouter?
"Jag har följt dom från miniorscouterna men mest varit ledare på den viktiga patrullscoutavdelningen."

-Hur lägger ni upp terminsprogrammet?
"Höstterminen brukar domineras av eldning och livlina och under våren finslipar vi grundläggande tävlingsfärdigheter."

-Är det sant att ni gallrar bort scouter som inte springer tillräckligt fort?
"Nej, men vår träning kan ju bli jobbig för en del."
---------------------------------

Spårhunden 1998


Njurundas juniorer i patrullen Barbro vann Spårhunden och hemförde vandringspriset Hundkojan.

I trefotssurrningen var Barbro helt överlägsna och sprang i mål långt före de andra. Trots att trefoten ramlade omkull behöll man lugnet och reste den igen.
Juniorerna hade ett massivt stöd från resten av kåren och ledarna stod bakom och ropade: "surra slarvigt, surra slarvigt."

"Vi ledare är stolta över juniorerna.", Crille Willman, 23 årig juniorledare.








Patrullen Barbro bestod av:

Joel, Jenny, Oskar, Emilie, Emilie, Jennifer och Linnea.
---------------------------------

Även i ett historiskt perspektiv har Njurunda varit på hugget när det varit tävlingar på gång. Från trettiotalet och framåt lade Myrre grunden för de framgångsrika scouterna från Njurunda.

Uppställning för trefotssurrning kanske?
(Myrre till höger)


Njurundas supportrar?


Morgongymnastik


Löpträning i mitten av 30-talet.


Grabbarna tränar bårbärning.


Balansövning.
(Badbyxorna påmålade i efterhand.)
-----------------------------------------

Bilder


Eldningen skedde i ett dike fyllt med kolstybb. Intressanta fenomen uppstod när den började brinna. Några lag upptäckte att elden kunde förstärkas med den svarta gummiliknade substansen.

Livlinekastningen skedde bl.a. liggande på rygg.

En något klumpig regnskyddsklädsel.

Njurundas seniorer.

Njurundas patrullag.

Petter spexar så att fotografen trillar omkull.

Olle koncentrerar sig.



lördag 20 juli 2013

Urskog 99

31 juli - 7 augusti 1999

Läger för SSF-distrikten Medelpad, Ångermanland, Jämtland och Härjedalen. Njurunda delade by med Svegs scoutkår och Pionjärerna från Sundsvall.

Lägret låg mellan Sollefteå och Sundsvall. Lägerområdet är en tallhed som bär synliga spår efter en skogsbrand som härjade för 100 år sedan. En stor bäckravin finns i utkanten av lägerområdet. Öster om lägerplatsen ligger Bastusjön, en långsmal sjö i nordsydlig riktning. Från lägerområdet sluttar det mycket brant ned mot en sandstrand vid sjön. I närheten av lägerområdet ligger Vällingsjöns naturreservat, ett nytt reservat med en fin urskog där en del av programmet ägde rum.

Ur kokboken

4 portioner

Lördag 31/7 middag: skogshuggarbiffar (hamburgare med bröd)

Söndag 1/8 lunch: trapperpasta
1 gul lök
150 g rökt lax
1 dl grädde
2 dl mjölk
1 msk finhackad dill
1 msk vetemjöl
500 g pasta
morötter

Fräs den hackade löken guldgul i smör/olja, tillsätt mjölet och späd med mjölk och grädde. Låt sakta koka upp. Tillsätt den tärnade laxen och dillen. Koka i ca 5 min. Krydda efter eget tycke och smak.
Skalade råa morötter serveras till.

söndag 1/8 middag: Kapten Nemos biff (sjömansbiff)
400 g kött i tunna skivor
2 tsk salt
peppar efter smak
2-3 gula lökar
8-10 skivade potatatisar
4-5 dl buljong
smör/olja
inlagd gurka
äpple

Bryn köttet i smör/olja och krydda med salt och peppar.

måndag 2/8 lunch: Uroxesoppa med bröd

250 gr köttfärs
2 hackade gula lökar
5 tärnade potatisar
1 msk smör/olja
1 liter vatten
2 buljongtärningar
2 tsk paprikapulver
1 tärnad paprika
salt och peppar
3 msk chilisås
1 vitlöksklyfta
4 portionsbröd
morötter
kålrot

Bryn löken i smör, slå över i en stor kastrull. Bryn köttfärsen, slå över i grytan. Strö över mjölet och rör om. Tillsätt vatten, buljongtärningar, paprikapulver, chilisås och vitlök. Koka ca 25 minuter. Tillsätt den tärnade paprikan och potatisen. Koka ytterligare 15 minuter, smaka av och krydda om det behövs.

Toadagboken









En ledare i urskogen

Fredag 30 juli, soligt men inte så varmt.
Resan mot lägret startar vid 19-tiden från Stora torget i Sundsvall. Jag ska cykla med några seniorer från Stöde och Alnö och deras ledare Micke och Sverker.
Första dagsetappen är kort och leder till Midlandas parkering. Vi låser in cyklarna på Davids jobb och åker bil till jazzfestivalen i Häggvik. Lite crazy kanske men trevligt. Vi åker tillbaka och somnar in på en gräsplätt vid sjöflygplatsen.

Lördag 31 juli, soligt och varmt.
På morgonen kommer LP som ska ut och skjutsa några ungar i en minibuss. Dom ska åka i hans flygplan alltså. Vi äter lite frukost och cyklar iväg. Som tur är har campingen i Stavre nybryggt kaffe som vi kaffesugna köper lite av.
Vi cyklar väg 331 mot Viksjö i ett ojämnt tempo. Stöde-Dan rycker ibland men jag är inte rädd att han ska vinna spurtpriset i Viksjö.
I Västanå stannar vi och lagar lunch. Pasta med vitlöksost och crème fraiche gör vi på stormköken bland tyska turister och några svenska dito som sjunger något inne på logen ovanpå caféet.
En majoritet av sällskapet får gå uppför backen till stora vägen. Vad dom inte visste var att det finns en annan väg som inte lutar. Jag uppskattar ju alltid en fin uppförsbacke och sa inget om alternativa vägar.
När vi anlände till lägret höll dom på med att steka jättetjocka hamburgare i min by. Jag gick till seniorbyn och wokade lite sojaskadad mat istället.

Söndag 1 augusti, soligt och varmt.
Pionjärerna hade ledigt idag så vi andra fick bygga matbordet själva.

Måndag 2 augusti, soligt på fm och åskskurar på em.
Idag hade vi i byn Aspen Robinsson på förmiddan. Robinsson innebar att man  skulle åka i en ganska hög linbana över Bastusjön. Som vanligt var den vajerbaserad och med ett bälte som säkerhet. Det enda jag sa var att man inte får eftersträcka vajrar men jag åkte båt över. Funderade dock lite på hur man som ledare ska förklara sig om en olycka inträffar. Jag har ju utbildning på det här och har lärt mig att det ska vara rep och sele.
Vi sköt sedan träkubbar på en plastdunk ute på sjön med en jätteslangbella. Efter det var det en tävling med träklossar som skulle flyttas för att få en så hög stapel som möjligt. Det fanns också en repbro där man kunde ramla i vattnet men bäst av allt var hjortronen.
Pionjärerna lagade uroxesoppa till lunch.
På eftermiddan gick vi Pirros woodcraftspår med en massa naturfrågor att besvara. Vi är övertygade om att vår näst sista placering berodde på åskskuren som blötte upp svarsformuläret.
Vi kom hem genomblöta eftersom vi inte hade regnkläder med oss. Farbror saft som var med hjälper ju bara mot apati. Jag var kvar ute i regnet och fixade tak över vitala delar av byn.
Pionjärerna hade även middagen som var röra från fru kanins skafferi.

Tisdag 3 augusti
Njurunda skötte maten idag så det var lite bestyr att väcka alla morgontrötta scouter. Några fick som vanligt hällas ur sovsäckarna.
Havregrynsgröt, choklad, smörgåsar och kaffe. Drogmotståndarna i vår by var alltid noga med att klanka på kaffemissbruket. Att te och choklad också innehåller droger verkade dom inte känna till. Kanske är det enklast så. Svart eller vitt, inget mitt emellan.
Vi paddlade kanot ut till hantverksön som egentligen var en halvö. Därute hjälpte Emma och Jocke till med att tillverka en näverburk och eget papper av pappersmassa.
Som vanligt var det några som trodde sig vara mästare på kanotpaddling. Som det alltid brukar vara med såna hade dom uppenbara problem att styra rakt fram.
Eftermiddan var ledig för bad och egna aktiviteter. Badstranden var ganska bra med sand längst in och hyfsat varmt vatten.
David fyllde år idag och vi sjöng på morgonsamlingen och tjejerna hade köpt presenter i lägerkiosken. Men han pallade inte för lägerlivet utan åkte hem på kvällen efter lägerbålet.
Sofia skötte lägerbålet med delar av astmakören som medhjälpare.

Onsdag 4 augusti
Hantverk igen, nu skulle vi göra klart näverburkarna och papperet. Nästan alla hann färdigställa sin burk. Alla som verkligen vill alltså. Några ville inte alls. Det finns alltid några som inte vill. Allt utom att äta godis och sova då förstås.
Peter och jag grävde lägrets djupaste slaskgrop. 2,04 meter blev den till slut. Jag lovade storstilat att överträffa varje grop som blev djupare än vår.

Torsdag 5 augusti, mulet och lite trist småregnande.
Idag var det besöksdag. Vi gjorde inte så mycket under dagen. På kvällen hann vi med att både paddla kanot och bada i vattnet som nu var betydligt varmare än luften.

Fredag 6 augusti, kvällen och natten var jättekalla.
Urskogspåret ledde oss upp på ett berg med jättestora tallar och annat intressant. Vi tog en specialväg nerför branten tillbaka. Jag hittade ett björnspår.
Några seniorer med Henke från Sveg i spetsen grävde en slaskgrop som var 3,30 m djup. Jag brydde mig faktiskt inte om denna utmaning idag.
Lägerbålet var jättelångt med en massa framträdanden.

Lördag 7 augusti, hyfsat väder men bara varmt i solen.
Sista dagen. Rivningen gick förvånansvärt snabbt.
Jag fick cykla ensam hem och nu gick det fort. 7 mil på två och en halv timme är ju inte mycket att bråka om. Skulle det ta råka tre och en halv timme så hinner man nog ändå hem för att tömma ryggsäcken på golvet. För vem gör egentligen så mycket mer efter en lägervecka?

Hans Wikberg

Rödö havsläger 1994

Ett distriktsläger som var på Rödön som ligger utanför Alnön i Sundsvalls skärgård.

Njurundas ledare valde att bygga sin del av lägret en bit upp från marken för att undvika myror, sand och barr. Det gick åt en hel del slanor och arbete men resultatet blev ganska bra och lite ovanligt.


Här gick man upp och tog sig till det vita ledartältet som
skymtar i bakgrunden via ett system av stockar.



Anders, Hanna, Niklas och Annika har flytt från 
myrorna upp till ledartältets trygghet.


Ett övergivet tält nere på marken.



Åvikelägret 1961

29/7 - 7/8

Lägerchef: John Myrén, Njurunda

Dagordning:
06.55 Revelj, morgongymnastik, morgontvätt, frukost, bäddning och städning.
08.40 Inspektion
09.00 Uppställning för flagghissning, morgonbön och order för dagen.
09.30 Övningspass I
12.30 Midkost, bad.
14.00 Övningspass II
16.30 Proviantering, middag, patrulltid.
20.30 Uppställning för kritik, flagghalning och aftonbön. Därefter kvällsvard.
21.30 Kojning.
22.00 Tapto.
Lägerbål den 30/7, 2, 5, 6/8

Rätt till ändring förbehålles.


fredag 28 juni 2013

Dårholmen maj 1995 - Juniorhajk

En del kallar ön Klampenborg. Såvitt jag vet heter den Dårholmen och Klampenborg är en del av ön som ligger vid Ljungans utlopp intill Nyhamn.

Karin, Jocke, Anna, Johan, Daniel, Peter, Petter och Hans.



Ibland händer det olyckor när man är på hajk. Den här gången slant Anna med kniven och stack sig i fingret. De rutinerade ledarna ryckte genast in och förhindrade katastrofen.

Anna, Petter och Peter med plåstret redo.

Anna håller sig föredömligt lugn när Petter inspekterar skadan. Åskådarna flockas och Peter förbereder omplåstring.

Anna, Petter, Peter och Karin.

Ett kritiskt moment är när plåstret ska påföras det skadade området. Petter har svårt att hålla inne med sin oro. Till med fotografen tappar balansen.

Daniel gör sig beredd att rycka in vid behov.

Triumfens ögonblick, åskådarna troppar besviket av.


Ibland lurar man med någon kompis på hajk. Oftast såna som helt saknar erfarenhet av skogslivet. Deras närvaro kan liva upp ledarna under den svåra press de ofta lever under på hajken.

Fidde med överlastad ryggsäck.


Dags att gå hem, en del jublar andra surar.

Crille, Petter, Jocke och Johan.

Borgasand november 1995 - Juniorhajk

En trevlig hajk där ledarna som vanligt fick ta vissa scouter i upptuktning. Den här gången var det Olle som behövde lite uppfostran.

Petter och Olle.
För en erfaren ledare är det här en rutinsak. Behandlingens goda resultat kan man se på nästa bild där Olle åter blivit sitt rätta jag. Nu hjälper han en flicka som råkat i svårigheter med ett hantverk.







Tjejerna samlade i ett träd på stranden.

Östtjärn november 1994 - Hajk med Stödes patrullscouter.


Vi bjöd in Stödes patrullscouter till en hajk. Temat var nå´n ulv eller liknande. Vi samlades i grustaget vid Östtjärn och tänkte oss en liten promenad inåt skogarna. Illasinnade älgjägare stoppade oss med våld redan när vi skulle reka lite strax innan hajken. Snabbt fick vi revidera alla planer och hålla oss utanför skogen. Det blev en liten vandring bland  bergen i Allsta istället.

Staffan redo att ge sig av.




















Per, okänd, Anna och Jesper funderar.















En lång väg att gå.













Några av scouterna hade en säregen packningsteknik. Alla som varit scoutledare har förmodligen sett den förut. Ryggsäcken hänger halvtom och slapp på ryggen. Utanpå hänger trangiakök, skor, jackor, en kåsa och annat som inte fick plats inuti när mamma och pappa inte hjälpte till med packningen. Sedan kan man gärna komplettera med en plastpåse för maten och det andra som ledarna kommer dragande med i sista stund.

En uteliggare gav ledtrådar.














På Tunomsberget var det dags att vila.












Anna och Linda banar väg genom skogen.














Snart mörkt, Rasmus fyller lyktan.


















Under kvällen stod fladdermusjakt på programmet. Ultraljudsdetektorerna plockades fram och vi hade en kort kurs i hur dom fungerade. Vi delade in oss i grupper och gav oss i väg upp till de mörka och lite kusliga bergen. En uggla hoade regelbundet i fjärran. Några var mörkrädda redan från början och de andra blev det efterhand. Kanske skulle ulven dyka upp.

Hans 1999

Hajk Skedlovallen 19 mars 1950

Man åkte från Njurundabommen med SJ-buss och kom fram klockan 19.00. Med på förläggningen var nyinglaget Skogsuvarna: Perre, Plutten, Pära, Pliggen, Gösta, Trams, Boström och Göte som jag inte vet vad han kallades. Patrullscouterna var patrullerna Ekorren och Örnen.
Nyingarna fick ligga i Emil Noréns stuga som var rätt liten.

¨








Trams i dörren till Emil Noréns stuga.
Klockan 22.00 var det nattövning. Man åkte skidor till Gästabodarna där man skulle ta sig genom två eldar framför vilka patrull Örnen vaktade.


















Myrre framför Lindbergs stuga.
Revelj kl. 7.30 och strax därefter naturligtvis en tävling.
Första kontrollen var att ta ut kompasskurs och mäta en sträcka.. Andra kontrollen var att bedöma spår av hare. Betes, galopp och flyktspår.
Tredje var att bedöma höjden på en tall som var 11.5 meter. Fjärde och sista kontrollen var att tömma en mugg med en tesked. Det skulle bli 82 teskedar. Skogsuvarna hade 90 teskedar.
Förmiddagens tävlingar var slut och nu var det matrast med matlagning utomhus.


















Ekorren steker korv.
Åter till tävlingarna, nu skulle man söka reda på ett ägg inom cirkeln på kartan och sedan tillaga det på bästa sätt.


















Undrar vart cirkeln är, den lilla vid järnvägen?
Skogsuvarna kokade ägget på en pinne och gjorde en äggkopp av en träsvamp och en sked av en kvist. Dom vann.
Sedan byggde alla en fästning av snö och nyingarna placerades innanför murarna. Reglerna var enkla, patrullgrabbarna anföll fästningen och blev de träffade var de döda. Tanken på att bli dödad av en nying skrämde tydligen grabbarna för dom gjorde sköldar.










Fästningen efter slaget.
Alla vilade sedan inför hemfärden kl. 17 från Skedlovallen som ligger vid Armsjön söder om Njurunda.


















Nyinglaget utom fotografen.

Alla foton och loggboksanteckningar av Göte Lundstedt 1950

Sammanställt av Hans Wikberg 1998